Vallentuna Revyn 1992-2005: 1992 Himla Liv

Himla Liv!

1992

Sankta Gudrun

Oräkneliga lass, tonvis med material har vi kört fram och åter från och till förråden.

Här är det Kattis och Mats som hämtar grejor...

Nisse (Stephan) är också med på ett hörn och hjälper till...

...liksom Eva Erikssons yngste son när de väl är framme vid teatern...

Allt från delar av Göthes spanska hus till ljusskyltarna som ska upp på taket

fick de med den här gången.

Nästa A-kedja

(Stephan Lundin, Anki Antonsson, Lennart Lundgren)

Oooops!

Man kan lätt säga att det var en revy om himmel och helvete.

Det här numret - Från pannrummet - handlar om vilka politiker som ska ta hissen ner.

Det var bara kommunalrådet Elwe Nilsson som inte fick följa med.

Han fick finna sig i att komma tillbaka i nästa liv som ensamstående fyrbarnsmorsa utan körkort och dagisplats. Men det gick ingen nöd på honom. Nej då...

Borta bra men hemma bäst

(Helen Ohlsson)

I receptionen hos Santa Gudrun på Hotell Himla Liv

(Katarina Bengtsberg och Monica Antonsson)

Kulissbyggare Göthe Johanssons mästerverk, ett spanskt kvarter med signoritor varje fönster.

TorreSevilla

(Lennart Lundgren, Åke Eriksson, Stephan Lundin, ? och Anki Antonsson)

Kvinnliga chefen

(Katarina Bengtsberg)

Lång dags färd mot natt

(Anki Antonsson, Åke Eriksson och Helen Ohlsson)

Vedas stolthet

(Katarina Bengtsberg)

Ali Ben Protes

(Lennart Lundgren)

Postordervisan

(Katarina Bengtsberg, Monica Antonsson och Helen Ohlsson)

Kungen och drottningen hade varit i Vallentuna på Eriksgata.

och då åkt Roslagsbanan till Kårsta där kommunen målat stationshuset på tre sidor dagen till ära.

Gissa vilken sida Dagens Nyheter plåtade!

Just det! Den fjärde.

Vi fick en hel tågvagn av Roslagsbanan som vi byggde om och kunde köra in på scenen med.

Bakom fönstren rullade - med dolda scenarbetares hjälp - ett 20 meter långt papperslandskap målat av Eva Halvarsson varv efter varv så att det såg ut som att vi faktiskt åkte när vagnen väl stannat mitt på scenen.

Vi plockade alltid ombord en prominent person ur publiken som fick åka en bit. Sedan slängde vi av vederbörande för att han eller hon inte hade någon biljett. Här ser det ut som att vi har dåvarande socialnämndsordföranden Birgitta Almlöf (senare kommunalråd) ombord.

Stig ombord och tag plats!

(Anki Antonsson och Monica Antonsson samt statister)

- Hej på er ungar, säger Gustav.

- Är det det här tåget som kungen ska köra till Kårsta?

- Äh vadå? Kungen?

- Vem är det?

- Det ska bli väldigt spännande att se kungen!

- Och drottningen!

- Dom kommer på i Vallentuna.

- Tror ni att man kan få en bild på sig själv och kungen?

- Vi får försöka. Jag har kameran under kappan.

- Han kommer! Han kommer! Flytta dej!

- Nej, jag var först!

- Jag önskar jag vore en helt vanlig snickare, sjunger kungen.

- Åh, jag kan nästan ta på kungen. Titta!

- Men flytta dej, sa jag! Det var ju ett jädrans tumult här!

Hur ska man komma på samma bild som kungen då?

- Så ja lille kungen. Det ska nog gå bra, säger en blond Silvia.

- Tror du verkligen det, säger kungen. Tror du verkligen det?

- Här borta kan man få en fin vinkel, tror jag.

- Men flytta dej. Jag kan plåta först. Det är min kamera.

- Så här! Blir det bra?

- Vet inte. Jag försöker.

Klick! Klick! Klick! Klick! Klick!

- Eller så här?
Klick! Klick! Klick! Klick! Klick!
Flickor, flickor, flickor, ropar Gustav. Ta en bild på mej och kungen också!
Klick! Klick! Klick! Klick! Klick!
- Och nu är det min tur!
- Jag önskar jag vore en vanlig snickare, sjunger kungen.

- Det här är nog en bättre vinkel!
Klick! Klick! Klick! Klick! Klick!

- Och så här kanske?
Klick! Klick! Klick! Klick! Klick!

Jag kommer inte ihåg hur numret slutade. Antagligen med att tåget körde iväg.
Måste läsa på.
Någon annan som minns?

Jag önskar jag vore

(Lennart Lundgren)

(Åke Eriksson, Katarina Bengtsberg och Monica Antonsson)